Klek

Klek

Den kroatiska bergsvandringens vagga

Inget kroatiskt berg har ristat in sig i folklegender och sagor så djupt och kraftfullt som Klek. Det branta berget inom räckhåll från staden Ogulin drar blicken till sig från fjärran och kastar en skugga över omgivningarna. Beroende på från vilken sida man närmar sig visar Klek en annan gestalt, men det är alltid dess 200 meter höga klippa som drar blicken till sig, såväl som Klečice, de mindre klipporna som sträcker sig uppåt norr om huvudtoppen. Sett från öster och söder verkar berget som en sovande jätte vars fötter är klipporna Klečice och huvudet klippan på toppen. Enligt folksägnen är toppen Klek en mötesplats för häxor, som är en slags symbol för Klek och staden Ogulin. På grund av dess särskilda biologiska och landskapliga värden kom 1971 cirka 850 hektar av området under skydd som ett betydande landskap, och en del skyddas som geomorfologiskt och botaniskt reservat.

Klek
Alan Čaplar

Klek har formen av en fyra kilometer lång nock, och den sträcker sig i nordväst-sydöstlig riktning som en markant klippformation i de östra utkanterna av Velika Kapela. Dess sluttningar sträcker sig mjukt ner till karstfältet Ogulinsko polje och floden Dobras dal. Med undantag för dess översta del är nästan hela Klek täckt med en skogig mantel, medan det omkring foten av berget finns vidsträckta ängar med färgglada blommor.

 

Kleks toppar är hisnande branta och steniga. De mest betydande topparna är Klečice eller Mali Klek (1058 m) samt Veliki Klek (1182 m). Bergets huvudtopp är som ett stenigt huvud, ett tiotal meter i diameter, som skjuter upp från steniga lodräta branter. På grund av att bergets översta delar inte har någon skog erbjuder dess toppar härliga utblickar över Bjelolasica, Risnjak, Ogulin och sjön Sabljaci, och under klara dagar kan de nyfikna besökarnas blickar vandra ända till de Juliska alperna och Kamnik-Savinjaalperna i Slovenien. Klippan på toppen av Klek var de kroatiska alpinisternas första skola och det var här som mångas första klättringar ägde rum. Därför kallas Klek ibland för den kroatiska bergsvandringens vagga.


Klek har också före de första klättringsbragderna förtjänat en viktig plats i den kroatiska bergsvandringens historia. Det är känt att den passionerade botanikern kung Fredrik August II av Sachsen vandrade dit år 1838, och detta i sällskap av överste Josip Jelačić, som senare blev kroatisk ban. Några decennier senare, inspirerad av sin vandring till Klek 1847, upprättade universitetsprofessorn från Graz dr Johannes Frischauf vandrarföreningen Hrvatsko planinarsko društvo.

Klek
Alan Čaplar

Berget Klek har med sin gåtfulla och mystiska gestalt inspirerat till legender sedan forna tider. Den slovenska historikern och vetenskapsmannen Johann Weichard Valvasor nedtecknade under 1600-talet en folklig legend som berättade att det, vid midnatt under stormiga nätter, på själva toppen av Klek samlades häxor, älvor och tomtar från hela världen, och att ljudet av deras dans och skrän nådde ända till staden Ogulin.

 

Den kortaste och mest populära stigen upp till toppen av Klek börjar i byn Bjelsko, i närheten av orten Potok Musulinski som ligger vid bergets västra fot. Vandringen upp till vandrarhemmet under Kleks klippa tar en timme, och efter ytterligare en halvtimme når man sedan Kleks topp. Förutom från Bjelsko finns det också vandringsleder från Ogulin och Hreljin. Uppstigningen till Klek är varken svår eller ansträngande, men varje besök hos denna kraftfulla, sovande jätte vid randen av Velika Kapela, den kroatiska bergsvandringens vagga och häxornas rike ovanför Ogulin, blir kvar i minnet länge.