Mljet

Mljet

En bergig grön ö

Som många andra adriatiska öar kännetecknas också Mljet av branta, otillgängliga kustområden om vilka det finns spännande historier och legender. En av legenderna som är knutna till ön Mljet berättar att den grekiske hjälten Odysseus led skeppsbrott under en våldsam storm i närheten av ön. Naturligtvis är denna tilldragelse som vi känner till från den stora homeriska hjältedikten Odysséen kanske inte baserad på sanna historiska händelser, men det är inte så viktigt – Mljet är också utan detta en mycket speciell ö, som passar väl som hem åt en mytisk hjälte. Vacker natur, kristallklart hav, sjöar, små öar och ett rikt kulturarv gör Mljet till en pärla i Adriatiska havet.

Mljet, Prožurska luka
Alan Čaplar

Mljet är den sydligaste större kroatiska ön. Den befinner sig i närheten av Dubrovnik, Korčula och Elafitöarna, och är skild från halvön Pelješac genom Mljets kanal. Den högsta toppen på ön är den 514 meter höga Veliki grad, och det finns ytterligare flera tiotal toppar på över 300 meter. Längs ön finns det många karstslukhål och -fält samt ett hundratal mindre sänkor. Ön erbjuder perfekta möjligheter för bergsvandring, och längs hela Mljet löper vandringsvägen Mljetska planinarska obilaznica.

 

Trots att Mljet – som alla våra andra öar – består av karst, kännetecknas denna ö av en exceptionellt rik och mångsidig medelhavsvegetation, som har givit ön smeknamnet ”den grönaste kroatiska ön.” Mediterrant klimat med torra somrar och milda vintrar samt cirka 2500 soltimmar om året skapar perfekta förhållanden för växter.

Mljet, Veliko jezero
Alan Čaplar

Den mest lockande delen av ön är nog den nordvästliga, som redan 1960 blev skyddad som nationalpark. Orsakerna till detta är områdets särskilda kulturella och historiska arv som fortfarande bär spår från de illyriska stammarnas tid, från Romarriket och Republiken Ragusa, men också oförlikneliga sjöar, ett frodigt växtliv och ett särpräglat utseende med flikiga kuster, klippor, skär och många holmar samt den rika, alltid gröna växtligheten på kullarna runt omkring som reser sig brant över havsytan och skymmer talrika karstfält och gamla orter på stenig mark. Mljets två makalösa havsvikar var först sötvattensjöar, och detta fram till början av den kristna tiden, då man på havssidan grävde ett smalt sund från havet till dem. Trots att dessa djupa vikar alltså är fyllda med havsvatten upplever man dem i landskapet som sjöar, och därför har befolkningen också givit dem sådana namn. Mitt i Veliko jezero (Stora sjön) befinner sig en målerisk liten ö, Sveta Marija, med kyrka och kloster som uppfördes på denna mycket speciella plats under 1100-talet, och detta av benediktiner från Monte Gargano i Italien. En vid vy över sjöarna får man från berget som reser sig ovanför dem, men de vackraste utblickarna har man från topparna Montokuc och Gradine. Till dessa toppar för välmarkerade vandringsleder.

 

Spännande kuriositeter hittar man också utanför nationalparkens gränser. I den centrala södra delen av Mljets kust befinner sig t.ex. Odisejeva špilja (Odysseus’ grotta), en hålighet i karsten vars tak har kollapsat, vilket gör att den ser ut som en vid brunn. På dess botten finns havsvatten eftersom grottan är förbunden med havet genom en naturlig tunnel. Leden till Odisejeva špilja börjar i orten Babino Polje. I övre delen av Babino Polje börjar också vandringsleden mot den högsta toppen på ön, Veliki grad, som man når efter halvannan timme till fots.

Mljet
Alan Čaplar

Som hem för spännande legender och en ö med mångskiftande natur förtjänar Mljet utan tvekan att kallas för Adriatiska havets pärla. Det är svårt att avgöra var gränsen mellan verkligheten och legenderna går, men att upptäcka allt som ön gömmer på blir en spännande och glädjefylld resa, och då är denna gräns inte viktig.